Min vision
Att hitta hem till sig själv
Hur skapar vi ett samhälle där människor inte behöver välja mellan att höra till och att leva i kontakt med sig själva?
Hur hjälper vi människor att leva mer i kontakt med sig själva, samtidigt som vi förändrar de strukturer som gör det så svårt? Jag tror att båda perspektiven behövs. Människor behöver ta ansvar för sitt eget läkande, samtidigt som vi behöver bygga samhällen, arbetsplatser och vårdsystem som gör det lättare att leva hälsosamma liv. Vi kan inte förstå människors lidande utan att också förstå den miljö de lever i.
Inom psykologin är det lätt att hamna i ett alltför individualistiskt perspektiv. Om vi dessutom befinner oss i självutvecklingskretsar där det finns en idealbild av att kunna hantera vad som helst i det yttre utan att det påverkar vårt inre, är det lätt att vi börjar möta oss själva med självkritik och skuld när vi mår dåligt.
Samtidigt riskerar vi att glömma hur stor påverkan våra livsomständigheter faktiskt har. Ibland handlar vägen till bättre mående inte bara om inre förändring, utan minst lika mycket om att förändra det yttre, våra relationer, vår arbetsmiljö, våra levnadsvillkor eller de system vi är en del av. Ibland är den mest läkande förändringen inte en inre förändring, utan en yttre förändring. Och oftast behöver vi båda.
Ett liv i kontakt
Min vision är att bidra till ett samhälle där människor lever mer i kontakt, med sig själva, med andra och med naturen. Genom att hjälpa människor skala av de hinder som finns både inom oss och i samhället vill jag möjliggöra en starkare kontakt.
Vad innebär det att leva i kontakt? Vad händer när du känner dig hemma i dig själv? Kanske kan känslor få storma utan att du tappar fotfästet. Kanske kan du möta en annan människa med full närvaro, utan att samtidigt planera vad du ska säga härnäst. Kanske känns kroppen lite mjukare. Det finns mer lekfullhet. Mer frihet. Mindre kamp. Jag tror att människan är menad att leva i djup kontakt.
Det jag är nyfiken på
Jag är nyfiken på vilka miljöer som hjälper oss att komma mer i kontakt, med oss själva, med varandra och med naturen. Och vilka miljöer som, ofta helt omedvetet, gör den kontakten svårare.
Vad händer med vår förmåga att känna kontakt när tempot ständigt ökar? Vi matas med mer information än någon generation före oss. Algoritmer tävlar om vår uppmärksamhet. Många av oss har lärt oss att vårt värde hänger ihop med prestation, produktivitet eller hur vi uppfattas av andra. Samtidigt rapporterar allt fler att de känner sig ensamma, stressade eller frånkopplade trots att vi aldrig varit mer uppkopplade.
Hållbarhet, för människan, samhället och naturen
Jag vill bidra till ett mer hållbart samhälle. Där hållbarhet inte bara handlar om minskade utsläpp i naturen, utan också om människan. Där vi bygger liv, relationer, arbetsplatser och vårdsystem som gör det möjligt att må bra utan att behöva kompromissa med vilka vi är. Jag tror att psykisk hälsa behöver förstås ur ett mer holistiskt perspektiv, där individ och miljö samverkar, och där olikheter får bli tillgångar istället för problem att anpassa bort.
Hur jag vill bidra
Jag vill guida människor att skala av det som hindrar dem från att leva autentiskt, hitta hem till sig själva och utveckla en djupare kontakt med sin egen inre kraft. Jag vill skapa rum där människor kan mötas mer autentiskt, läkande och med kraft. Jag vill samla människor från olika professioner kring en mer holistisk syn på hälsa och tillsammans utforska hur vi kan skapa mer hållbara sätt att leva, arbeta och ta hand om varandra.
